Svenska språkets roll i Sverige – idag och i framtiden

Svenska har sedan 2009 varit Sveriges officiella språk. Även om det inte varit det speciellt länge har det aldrig tidigare varit några tveksamheter angående detta. Frågan är dock, hur ser framtiden ut ur synvinkeln ”svenskan som majoritetsspråk i Sverige” och hur utgörs, samt märks makt av i ett vanligt samtal mellan två personer där ena inte har svenska som modersmål?

Björn Melander (Svenskproffesor, Upsala Nya Tidning 2010) skriver om att språk och makt handlar om relationen mellan de olika språken som används i ett visst samhälle. Han understryker att svenskan är dominant, men även att engelskan är ett väldigt stort språk med tanke på hur samhällsutvecklingen ser ut idag, med globala företag och en utbredd export och import. Trotts allt är Sverige beroende av andra länder och med enbart Svenska blir kommunikationen svår. Med hjälp av engelskan kan vi även utbyta information och ta del av forskningar från andra länder. Vi kan kommunicera via internet med personer runt om i världen och på så sätt bryta fördomar och lära oss nya saker. Kort och gott utvecklas vi som människor. Engelskan är global och binder samman oss.

Östen Dahl (Språktidningen 2013) tar upp ett annat centralt tema i Sveriges språk när han menar att man ska vara försiktiga att döma folks intelligens utifrån hur de talar ditt språk. Han påstår att svensken ofta hamnar i maktposition när det kommer till val av språk. I artikeln skriver han att man ska vara glad att man talar majoritetsspråk. ”sällan talas det om att de som har svenska som modersmål ständigt hamnar i situationer i vardagslivet där de själva har ett sådant kommunikativt övertag gentemot personer med annan språklig bakgrund – och att dessa säkert ofta framstår som ”dummare” än de skulle göra om de fick tala sina egna språk.” Han menar också att det är viktigt att hitta en balans i vilket språk man talar med folk som inte har samma majoritetsspråk som du själv. Folk tänker inte alltid på att om du väljer ditt eget språk framstår den andre lätt som mindre intelligent, men samtidigt om du väljer att tala engelska eller något annat språk både partnern behärskar så riskerar du att skicka signaler att den du talar med inte är ”bra nog” för att tala ditt språk. ¨

Även Andreas Nyberg (blogginlägg 2011) är inne på samma spår. ” Se bara hur språket fungerar som statussymbol. Det kan räcka med att en människa talar med ”bruten” svenska så faller dennes möjligheter att nå fram med sitt resonemang.” Han tar även upp att det finns skolor i Sverige där man förbjudit att tala annat än svenska modersmål. Nyberg gissar att det beror på den vuxnes känsla av underläge då denne inte längre har makt över språket.

Vid val av språk vid kommunikation med personer som inte delar samma modersmål har den med svenska modersmål maktpositionen i Sverige eftersom han/ hon får obestämd makt att välja vilket språk som ska talas.

Om man ska försöka spå hur framtidens Sverige ser ut när det kommer till språkets olika förhållanden till varandra så är det svårt att se svenskan fortsätta vara så dominant. I ett Sverige där svenskens samhälle kretsar kring globala fenomen som Facebook, filmer och musik. I ett land där internet används flitigt för att kommunicera i form av spel, handel och informations utbyte. Och i en värld med hög invandring där olika kulturers gemenskap blir allt mer naturlig känns det väldigt självklart att engelskan en vacker dag kommer ta svenskans plats som majoritetsspråk i Sverige.

Källor:

Melander, Björn (2010), Vilken makt har ditt språk?, www.unt.se/uppland/uppsala/vilken-makt-har-dittsprak-697313.aspx, publicerad 7 mars 2010, hämtad 21 november 2016

Dahl, Östen (2013), makten går till den som kan språket, www.spraktidningen.se/artiklar/2013/11/makten-gar-till-den-som-kan-spraket , språktidningen, publicerad november 2013, hämtad 22 september 2014

Nyberg, Andreas (2011), om begrepp, språk och makt, www.fritidspedagogik.se/?id=63, publicerad 19 december 2011, hämtad 18 september 2014